afdragha (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
afdragha v. -drägha: -dräx SD 5: 638 ( 1347), L. 1) afdraga, afslita. " han . . . afdrogh sik sit köt mädh tannomen " Gr 289 . 2) afdraga, afkläda. " tha han affdrogh sina sko " Ansg 245 . " aff dragha henne owerwällelika closters abitum " Lg 3: 451 . 3) draga bort, aftåga, bortgå. RK 2: 8061 . " stande þär til quälz þär til afdräx (man bortgår) " SD 5: 638 ( 1347), - Jfr dragha af.