aflöpa (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
aflöpa , v- 1) löpa bort. kan scadhi aff henne (grinden) hända ath swin afflöpa ellir a löpa TB 77 . " ath han och hans partij icke äre afflöpne " BSH 5: 91 ( 1506) . 2) afgå, aflöpa (med fartyg). ati vare afflöpne FH 1: 159 (1496, afskr.). 3) löpa förbi, upphinna genom lopp. löp sa fast at engen häst kunde afflöpa hanum Di 33 . 4) affalla, bortfalla. " ther som haret er aff loypt " LB 7: 32