alit (2)

alit aliit ) och n. L. 1) tillit til thik min herra aldra wärldinna helsa later iak mina astundan oc mina aliit MB 1: 265 . " til hans var hänna mäste aliit " Iv 3755 . ib 4644, 4838, (Cod. B) 4298. kalla . . . een mästara han hafdhe a (till hvilken han hade) högha aliit ib 5352 . " then ridder . . . ther hon haffde a sät sinä alit " ib (Cod. B) 4838 . Al 8500 . 2) det hvarpå man kan lita, hjälp, skydd. han sagdhe thik ena kranka aliit ther thik til herbärghe viiste hiit Iv 4039 . " mik thykker thz vara ena kranka aliit(föga att lita på) thz miin syster komber hiit " ib 4791 . " ära the thik krank aliit " Al 4288 . " han sa sik haffwa litla aliit ib 8730. " " han war honum opta godh aliit " ib 9506 . thz är alt there födho aliit (all den föda hvarpå de kunna räkna) ib 8860 . " the äre myn störste alith " BSH 5: 273 ( 1508) . (aliit Fr 2872, se lit.)