argha (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

argha v. -ar BtRK 52 ( 1388), -adhe), 1) göra ond, förderfva, förleda. the arghadho (corruperunt) en min discipulum Bo 185 . som . . . ey arghas (depravantur) af thera äptedöme Su 424 . 2) skada. " tilfoga skada. jach oc mine arfua wiliom oc sculom aldre i wara dagha fegdha eller argha, hindra eller qwälia . . . borghamestara, radhmen oc borghara i nycöpunge eller thera arfua " SD NS 1: 678 ( 1407) . BtRK 52 (1388, orig.) . BSH 4: 101 ( 1483), 112 ( 1486). ath i nogith kwnnä arge in paa vore fyender HSH 20: 99 ( 1507) . ib 112 ( 1507) . FM 153 ( 1504) . 3) lasta, förtyda. hwar the formogho äkke wrängia älla argha (pervertere) gärningena i sik for hänna vppen bara godhlek ther vidherfresta the afwndsiuko tyskarane huru the matten mz nokrom lunafallom argha (calumniari) thera akt Su 426 . - refl. arghas, förargas, taga anstöt. thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn skalt thu äkke forlata nar somlike skändas oc arghas ther af Bo 87 . somlike arghadhos af vars herra ihesu ordhom ib 115 . - Jfr forargha.