armber (2)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

armber adj. arbar Bu 18), 1) arm, olycklig, eländig, usel. a arma blinda män Bu 16 . " hwath folk ma man armare kalla " Al 7283 . armbir fane Bo 30 . " arme stymper hwi later thu sa " RK 2: 3409 . " hans arme kroppir " Bil 871 . 2) arm, fattig. " iak är en arm mö ok rikeleka up föd " Bu 143 . badhe arma ok rika Fl 28 . " riker almoghe är kunungs ära . . . ok armbr almoghe är kunungz nese " KS 78 (193, 85) . " armt oc fatight folk " VKR 31 . Bu 18. 498. Iv 2094 . Al 4320 . Jfr husarmber. 3) förstörd, tillspillogifven? för wardher skon armir än fothin wardher warmbir (ante perit pero quam pede cauma fero) GO 42 .