ater fa (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
ater fa v. -fanga Iv 1103, 1173), L. 1) återfå. " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.), 478 (1345, nyare afskr.). vm hon hauar sin son atar fanget " Bu 25 . Bo 205. Iv 1103, 1173 . RK 1: 1129 . " atir fik armenie rike " Gr 269 . atherfigh han sin andha LfK 216 . 2) återgifva, återlemna. soor sik hafua iudhanum mera gul aterfangit en han borghade Bil 578 . " atirfa thik thöm alla behalna " Bo 187 . MP 2: 174. " tok ena kapo aff androm . . . ok glömde at atirfa " KL 122 . - Jfr fa ater samt aterutfa.