ban (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk nn

ban banz buker , banz domber , banz gärning , banz mal , banz vadhe -wode ) af verldslig eller andlig myndighet gifvet bud eller förbud, det genom öfverträdande af ett sådant åtdragna straffet, särsk. svårare kyrkostraff. 1) bann, uteslutande från kyrkans gemenskap och kyrkans förmåner. jwir them ok thera willo lyste pauin ban Bil 644 . " iui alt þit fölghe lysto þe (Judarne) ban " Bu 77 . " lyustir i ban " Bir 1: 38 . ib 2: 73. KL 118 . " som j banne waro " Bil 698 . ib 764 . är i gudz banne oc the helgho kyrkiu SD NS 2: 323 ( 1410) . " at mich skall komme ban eller inerdicht oppa " FM 241 ( 1505) . 2) förbannelse. " forbyuþande . . . vndi guþz ban oc varrä fru " SD 5: 562 ( 1346) . ib 567 . ib NS 2: 26 ( 1408) . (fik han) . . . ban for bläzan Bil 215 . MB 1: 213 . " them modhogha diäflenom gar rädhelica ryghelikit ban owir " Bo 124 . Bir 1: 143, 2: 323 . liws thit ban ower thetta folk MB 1: 412 . ib 427, 431 . 1) gärning som medför bann. gigh sidhan i sama bandz gerningh (d. v. s. medan han var i bann för denna gärning) holda messa FH 1: 124 (1490-talet, gammal afskr.). 2) gärning som medför förbannelse. MB 2: 18 . 1) bannlysning. Bir 3: 203 . BSH 5: 238 ( 1508) , 521 (1512). 2) brott som medför bannlysning. badhe for biltogha maal banzmaal oc swa for thän skadha (144). 3) förbannelse. " j them timanom önskade josue banzmaal offwir jericho " MB 2: 16 .