begrunda (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
begrunda v. begrunna . begrynna ib 22: 53 ( 1493)), 1) utgrunda. " kunde hans wisdom ekke begrunda " ST 423 . Lg 3: 586 . - begrunda, tänka. begrunda ok tenkia thz honom behaga MD (S) 208 . - betänka. begrunder thet wel i huad akt the thet göre FH 1: 164 ( 1496) . 2) begripa, förstå huilkit ider werdighet och flere the werdigiste och werdughe fädher och gode herrer kunne bätre begrvnna än wij ther om scriffve HSH 22: 55 ( 1494) . ib 53 ( 1493) . " kwnna grannelige begrunna at konghen oss aldrig sa got loffuer bebreffuer eller med ko ningxlige eder stadfester at han them holler " ib 20: 69 ( 1506) .