bekänneliker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

bekänneliker adj. -lig . -likin . -ligin ) 1) känd. " som han for gudh oc menige man vil bekennelig wara " HSH 19: 4 ( 1504) . 2) som kan kännas, påtaglig, tydlig. som i aldelis fornwme och klarlighe bekenneligit var, hwadh vij till kost och spisning haffdhe BSH 5: 229 ( 1507) . 3) som kan bekännas, som kan tillstås, tillbörlig. swa at thz är gudhlikit oc thik bekännelikit (kan bekännas af dig) for warum herra ST 485 . " ey är oss nyttogt ällir bekännelikit owirgiffwa gudz lagh " MB 2: 224 .