besinna (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

besinna v. besynna . -adhe ) besinna sik , 1) besinna, betänka. " j magen thz sielff besinna " RK 2: 2397 . - uttänka utgrunda swa monde han thz besinna RK 2: 496 . " huat hälzst görande är, kan jak ey besinna " Su 239 . - besinna, inse, fatta. at . . . wi . . . wäl besinna kunnom at pelegrime . . . ey kunno thera bergning her faa at köpa BSH 2: 115 ( 1400) . haa kan idra ära besinna Su 143 . ST 230 . Lg 3: 44 . -- se, uppfatta. thet samma skineth . . . var sva stort oc wiit af sik, at jak kunde ey begrijpa älla besinna (contemplari) aff thy antighe börian äller ända Ansg 181 . " kunde jak ey besinna (contemplari), hvat thet var som innelyktis i sielfve störste klarhetene ib. kunde jak engaledhis besinna äller skoda (prorsus non vidi) hans fägrind eller skipelse ib. " 2) hafva i sinnet, hafva för afsigt, besluta. ath edert herredöme ey besinner ighen sändha thee sändebod BSH 5: 275 ( 1508) . 1) komma till sans. tha her tidrik besinnade sik Di 80 . 2) besinna sig, betänka sig. i maghin ider bäter besynna RK 1: 3835 . MD (S) 270 .