besla (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

besla v. beslaa ) L. 1) betäcka el. förse (med något som genom slag fästes), beslå. beslaghin mz gul Al 86 . ib 3240 . " mz ädhla stena all beslaghin " ib 7768 . - förse med hästskor, sko. lotho theras örss beslaa RK 1: 3500 . 2) bese, genomvandra. " männene gingho oc beslogho landhen (lustrantes eam) " MB 2: 48 . 3) öfverräkna. " beeslar alla sina makt " RK 3: 2182 . 4) besätta? thera hall wäl beeslogh RK 3: 1735 . 5) beslå, öfverbevisa, ertappa. worder ther mz befunnen eller beslgagen medh vithnom SO 148 . ib 158, 199, 214, 224, 299. 6) ertappa, gripa, öfverraska. hwre the bäst kunne beslaa the fiende FM 316 ( 1507) . " hwar wort folck kan töm beslaa " ib. " kan jag her effter nogen stedz beslaa the hollendere " ib 323 ( 1507) .