blanker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

blanker adj. n. blankt . blangt RK 1: 2659), 1) hvit. " wiin bade röth ok blankt " RK 1: 1413 . " nu forganger henne blanka kin " Fr 1212 . 2) blank, glänsande. " hon var sua blank af sik som en skinande speghil " Pa 19 . RK 3: 3303 . the drogho tha fram alla blanka som een liis ib 1073 . ib 1520, 2143, 2232, 3579, 3581. margt eth harnisk blangt RK 1: 2659 . Al 620, 1772, 3329 . Di 76, 148, 192, 208 .