brander (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
brander bran: branen BGG 299 . -ar), brandaiärn , branda vaþe , L. 1) brand, brinnande, brännande eld. dömd a baal ok a brand Bu 30 . tändo brand iui þera härbärghe ib 134 . " öddo al landin vm kringh rom mz brand oc swärdh " Bil 757 . ib 125 . Fl 3 . RK 1: 2981, 2: 2401 . wlkanus biärgh . . . bläste langan wägh ledhan brandh oppa landit Bil 216 . - brand, eldsvåda. epter then sture branen BGG 299 . - bildl. brand, låga. thände han brandh olofliks lusta jnnan hänna hiärta Bil 446 . 2) brand, eldbrand, brinnande trästrycke. som brander i elde MB 1: 480 . " castaþo fulan faþur a branda " Bu 22 . ib 176, 531 . " lughande branda ok gnisto flughu vidha " Pa 22 . Bir 1: 71, 104, 369 . 3) det som är så brändt, brännmärke. haffwe the . . . skooret budkaffle medh brandh oc snara BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr eld-, elde-, kärleks-, lyse-, mordh-, vaþa-, vidha-brander.