byrdhogher (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

byrdhogher adj. byrdugher . bördogher ) 1) bördig, härstammande. " han war bördogher aff ädhela kononga oc wälbördogha riddara släkte i swerighe " Lg 3: 343 . 2) af god börd, välbördig. huariom ädhla ok byrdughom herra KS 77 (191, 85) . 3) genom börd el. andra förhållanden berättigad. rikedoma ok verldzliga äro, til huilka hon rätteliga bördogh ok tilkomyn var Lg 3: 528 . thet noghre findhz byrdoghare ware oppa släkth ok godhz FM 688 ( 1517) . " mädhen han är ekke ther til byrdogh badhe met godhz ok släkthennes väghna ib. han är ther til byrduger " BSH 5: 88 ( 1506) . - Jfr högh-, iäm-, van-, väl-byrdhogher.