dröpa (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
dröpa v. 1) låta drypa. scalt þu dröpa mit bloþ i þit ögha Bu 502 . Ansg 211 . " dröper man henne i näsona " LB 3: 67 . " wardir henne lager dröpter i näsebore ib. dröp then lagen i baden öghonen " ib 7: 57 . ib 3: 34, 35 o. s. v. 7: 142. at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo MP 1: 186 . " stenkia vikt vatn j thz hus och dröpa j kors j thz hus mz kyndolmesso lywsit " LB 2: 61 . 2) bestänka, öfvergjuta. " fik paulus mik atar min howtdok dröptan mäþ dyro bloþe " Bu 128 . " annan þera dröpto þe þepno allan mäþ hunagh " ib 402 . " thu skalt dröpa min öghon mz thinne miölk " Bil 688 .