enfaldogher (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
av
adj.
enfaldogher adj. enfallogher . enfaloghir ST 233 . enfallugher . eenfalugher: -ught Al 6063 . enfaldiger . enfalligh . enfolduger Di 133 . enfollogher: -okth LB 7: 92 ), 1) = enfalder 1. enkel, ren. Su 258 . - en (i mots. till flere. alzualdogher gudh . . . hulkan vi troom ok dyrkom j tröm personis enfaldogan gudh LfK 252 . 2) = enfalder 2. " loot sig nöghia aat eno enfallogho klädhe " Gr 319 . Lg 3: 524, 525 . Bir 4: 89, 91 . Al 6063 . " gudz ordha enfallugh predican " Bir 2: 231 . ther nödhogher skal enfalligh liffwa Al 7102 . 3) = enfalder 3. " iacob war enfaldogher oc meenlös " MB 1: 208 . " i sinom barndoom gerna gladher enfaldogher för än han wardher madher (ab infancia gaudet in simpliciate " Al 7160 . ST 478 . MB 2: 202 . Di 133 . fult göra thinne enfaldoga oc gudhelika (sinceræ) astundan Su 336 . 4) = enfalder 4. " thz enfallogher almoghe kan ey wndirstaa " Bir 4: 74 . Su 228 . - (?) ware hon än entiid swa enfaldig som hon är (were de vrowe moth so meyt) Va 8 . " tz barn tha födis tz vardher . . . enfollokth och kranckeliigit " LB 7: 92 . 5) = enfalder 5. Bo 52 . Bir 2: 184 . ST 233 . PM 34, 41 .