enskyldeliker (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
av
adj.
enskyldeliker adj. eenskyldeligen ) 1) enskild, särskild, ej allmän. " twegge handa är skertzlo elden, annar almenneligen ok annar eenskyldeligen somligom ok ey allom " LfK 262 . Su 139 . 2) särskild, synnerlig. " til enskyldelika älskogans teekn " Su 103 . ib 99 .