eter (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
eter eeter ) eters drykker , 1) gift (eg. animaliskt). " oläkelikit stikil orma ethir " MP 1: 59 bläste han (draken) sua gen staþenom etar ok ilsco Bu 490 . þät etar som þri men druko för ok doo ib 155 . drak etirit oskaddir KL 46 . " aff dödheliko etre " ib 47 . Bu 494 . Bil 236 . Pa 6 . KL 45 . Bol 96, 154. MP 1: 60 . Bir 1: 6, 182, 205, 354, 2: 101, 3: 287, 288 . Al 2578, 7648, 9888 . LB 2: 11, 59 . 2) etter, var (i böld el. etterblåsa). " ted drager wt eetrid " LB 7: 324 . wthdriffwer ether oc onda väsko PM XLV . - Jfr hugorma-, lokka-, orms-, skorpions-, ödhlo-eter.