afling (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
afling aflinga gods , aflinga iorþ , *aflings gods , L. 2) aflelse; menniskoblifvande. wars härra afling (incarnatio) SpV 548 . " gudz ordz affling (verbi Dei incarntio) ib. 3) förvärfvande, vinnande. at wakta nat ok dagh i siäla afling " Mecht (Cod. Holm. A 9) 386. - förvärf, vinning, vinst. skär brwdhin sinna tros afflingh (lucra) Spv 583. thätta är een stor afflingh (quæstus) mildhetin mz ympnoghetinne ib 528.