axul (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
axul frf . vok . li änd. -ll-. äxwl: äxwllen PMSkr 512 ), axil (frf. lvok. li änd. -ll-), thz axel kring hvilken ett föremål roterar el. vrides ig; vändtapp. göris en kringloth skiffwa . . . oc gönom henne fästis en stadhogher järn axul, swa sidhan säties then axullen hwar ändhen gönom sina fiölena PMSkr 507 . " j them ändanom aff axellenom som wither til wenstre handena ib. " ib 508, 509, 510, 511, 512 . bildl. är nogh oppinbarlikit alla thingo, ok scirfthinna omgangh wändas widh thwänne acil (gemino cardine volvi) SpV 45 . " axillen math thu wndhirstanda alla creaturanna nathru . . . annan axillen math thu wndhirsta människionna athrilösn " ib 46 . hwat thz hällir är liwslikit ällir mörkt, som wi thakom aff gudz ordhom, alth synis thz wändas j wars frihedz ällir frälsilse axil (in cardine nostræ libertatis immo liberatationis) ib 57 . Jfr iärn-, mässings-axul.