barka (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
barka v. 1) barka, taga barken av (ngt), avbarka. engen . . . barke timber vtan loff STb 1: 465 (burspr). vii (7) arbetiskarla, som barkadhe timbreth HLG 2: 6 (1509). en arbetiskarl, som barkadhe sparranar ib 15 ( 1510) . ib 104 (1519). 2) barka, lägga (hudar) i barklag, garva. late mänta om höste ij (2) vxahuder oc bark vj (6) vxahuder oc vj (6) kohuder Arnell Brask: BiI 28. v (5) barkede huder HLG 2: 107, lib 3: 95 (1528), 106 (1528), 117 (1529). - Jfr mosbarkadher