bekännilse (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
bekännilse och f. 1) kännedom, kunskap. cherubin kärdho wppa hona for thz ath hon ey styrdhe sik äpther gudhz liwse bekännilse (för gudhz bekännilse (el. -sa) liwse) aff hwilko hon war for andra människo wplyst (lumen divinæ cognitionis, quo præ cæteris illuminata erat) Mecht 69 . wi, som (i motsats till hedningarna) gudz bekennilse haffuom Svartb 465 ( 1457) . 2) erkännande, vittnesbörd, försäkran, bekräftelse. till thässins höghre bewisning oc bekennilse haffwm vii . . . waar incigle hängd fore thetta breff SD NS 3: 256 ( 1417) .