bethvinga (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
bethvinga v. 1) tvinga. härtoghen wiliandhis mädh makt honom thär til betwingha JMPs 318. 3) betvinga, kuva. - med ack. och pep. undir. tvinga (till underdånighet). the betwinga landit vndher hanom ighen Mon Dipl Sv 39 ( 1464) . 4) betunga, besvära, plåga. " o thu hardasta träldomber, thu haffwer mina söner alt fför länghe, mädh osigeligka twnghom byrdhom betwingath JMPs 58. "