dara (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
dara v. daara . dora: -da Gummerus Syn -stat 39 (1425, avskr.)), 1) göra narr av, håna. thu daare aldre annan man swa meer Prosadikter (Karl M) 259 . 2) narra, svika, bedraga. forbiudom wij kirkeherromen . . . at the her effter ey göra stor köp med kyrkionne päningom köpandes beläthe messokläde . . . thy att twlkom köpom varda kyrkionar mykit dorada Fummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.). - lata dara af sik, låta frånnarra sig (ngt) låta narra av sig (ngt). ä hua sum nu thenna stenin atte han gömdin gierna thz bezsta han matte han lotin ey af sik dara Vis sten 5 . Jfr döra, samt bedara.